Onsdag

Nu är jag redo för en ny arbetsdag. Är inte taggad till 100 men jobba måste man. Det kommer man aldrig att komma ifrån. Jo, om 45 år.. Det är rätt så långt kvar. Än så har jag bara jobbat i fyra år. Äh inte värt att lägga ner ångest på sånt skit som man egentligen inte kan göra något åt.

Nu har jag Leia hemma och hon verkar inte trivas, en rottis som inte äter. Men det ger sig nog, hon vill endå bara ligga och grisa i sängen, jag förstår henne..

Nä, dags att ge sig iväg och pumpa cykeldäcket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0