"Det är några gånger som man är överlycklig för att man väntar barn. Resten av tiden är man överlycklig för att man inte gör det."

Barn efter barn trycks ut.. Nu är våran mer än välkommen att säga hej till världen! Det är alltså 8 dagar kvar, men jag tror att det här är en sån där livsnjutare som gillar läget och kommer att hålla sig inne två veckor extra. Varför stressa? Till och med de som ska ha i slutet på september har åkt in med värkar.
 
I övrigt så mår jag fortfarande oförskämt bra, tröttare än vanligt och jobbigt att köra bil, men annars så har jag nog vant mig vid en kula på magen.
 
Herrå

"Fotografen besökte BB och tog dia-bilder."

I Tisdags var vi iväg och blev fotade med magen, jag är riktigt riktigt nöjd med bilderna. Ibland undrar jag om det verkligen är vi. Men det är det ju!
 
 
 
 
 
 
Några av alla bilder.
Foto: Liga Larsson

"Det är aldrig försent att bättra sig, därför väntar jag ett tag."

Dagens "att göra": Titta mailen 750 000 gånger och facebook det dubbla.. Vänta på beställda filmer, laga mat, promenera, packa och se på film. check, check, check..

" Det är inte regn. Det är flytande solsken."

Tio dagar senare och veckorna sniglar fram samtidigt som de går relativt fort om jag blickar tillbaka. Nu endast sex veckor kvar till det är dagen med stort D. 
 
Åkte ut till brukshundsklubben med Pia igår, hoppade några hinder och hon tycker att det är fantastiskt roligt. Mitt stora problem var att hitta dit (Nordens sämsta vägbeskrivning på hemsidan). I och med att jag blir kissnödig ungefär en gång i timmen så har jag inte heller så där jätte lång tid på mig att göra saker. Efter 50 minuter hittade jag rätt. Men som tur var så höll sig blåsan ytterligare en timme.
 
Idag är Johan ledig och jag hoppas på att komm iväg och göra något. Tyvärr så är ju inte vädret det roligaste, som vanligt med andra ord.Läste igår att det här har varit den blötaste Juni på över 150 år, altså under alla de år som SMHI överhuvudtaget har funnits och mätt upp..
 
Efter några viktiga samtal så har jag också fått ordning på försäkringskassan och allt verkar fungera som det ska. 
 
Nu får tiden bara rulla vidare för min del, jag är less. Jag vill jobba!
 
Vi åker upp till Skellefteå eventuellt nästa söndag eller måndag blir borta en vecka. Ska bli så skönt!
 
Nu ska jag äta melon tror jag. Heejsveejs!
 
 
 

"Den som har tråkigt ensam är inte heller rolig som sällskap."

Till min stora räddning så har Johan fixat hem The sims 3! Dagen sprang iväg. Igår brände jag näsan i solen, vilket kan tyckas vara helt omöjligt i den så kallade "sommaren". Men igår var det sol till och från hela dagen och jag lyckades! Vackert.

Har varit hundvakt åt Helga, bullterrier miniatyr. Har gått hur bra som helst, men galet vilken enivs och energifull hund. Var ute på landet med hundarna igår så det sov som små grisar när vi kom hem igen.

Dagens planer, har varit promenad och sedan dator...............yey.

"Den dumme städar och städar, geniet behärskar kaos."

Vet att det knappt är värt att följa en blogg som uppdateras var sjätte dag eller till och med mer sällan. Men jag kan inte bara klottra ner:
Så kul är min vardag. Ge mig jobb. Eller en häst, det fungerar också, det är iaf minst tre timmars arbete om dagen. Igår tog jag och Johan tag i vårat hem. Storstädade och vek in alla högar med babykläder som vi får mängder av ifrån Jennifer och Pontus. Hur bra som helst. Vi kommer aldrig vara utan ;) Får lite dåligt samvete, man samtidigt så vet jag ju att hade vi fått en liten först så hade de fått kläder av oss. De används ju max en kvart!

Idag har jag en sak inplanerad, gå till Sannas jobb och ge henne "get off" till hennes katter. Restrerande 16 timmar ska jag rulla tummarna, gå en långpromenad, föna håret och äta ett äpple. Imorgon ska jag ääntligen jobba!

Lampa upp, sen så gott som färdigt!
tjopp.

" Att umgås med andra människor ger för det mesta mycket lite - ibland bara snuva."

Snor, snor och snor. Tänk, det är det värsta jag vet, att vara snorig. Känner mig så fruktansvärt ofräsch och äcklig, det bara rinner och tar aldrig slut oavsett hur mycket snytningar jag gör på en dag. Legat inne nu i två dagar och inte gjort ett skit och håller alla tummar på att det ska gå över..

Var på föräldrargruppen i måndags igen och det var riktigt kul! Första timmen var värre än skolan, jag tycker inte det här med förlossning är kul eller intressant. Och framför allt inte alla termer för det.. Min tanke är att min kropp löser det som behöver lösas och blir det problem så finns hjälpen där på plats.
Men andra timmen så fick vi tjejer prata lite själva och grabbarna fick sticka iväg till ett eget rum. Så nu har vi tjejer planer inför både sommaren och där efter! Tack komunen för lite nya vänner ;)

"Efter regn gror gräs, efter vin växer struntprat."

Helt underbart väder! Hemskt att vara i lägenhet under sommaren! För att få sol på ena balkongen krävs en rejäl motorsåg.. En tanke bara, men tänk så många grannar inklusive mig som skulle bli glada.

En dusch, lite mat och sedan iväg på föräldrargrupp, har inte så höga förväntningar faktiskt. Senare blir det vårruset!! Ganska mycket högre förväntningar, även om jag kommer att gå i myrsteg i vissa perioder.

Har nog aldrig varit så träningssugen som jag är just nu. Bara för att jag inte riktigt kan ta ut det jag vill av kroppen. Jag är galet sugen på att springa. Men en promenad om dan får duga än så länge. Bara tre månader kvar, sen kan jag ju faktiskt sätta fart. Det tråkiga är att sommaren redan är över då..
Heeejsveeejs

"Jag har blivit gravid, men kan inte hitta gravören"

Nu har vi varit upp i Skellefteå och bara tagit det lugnt med Johans familj. Var lite som att åka tillbaka i tiden, grått och inte alls så vårigt som det är här nere. Och hur trevligt och mysigt det än är uppe i Norr så är det ALLTID så fruktansvärt skönt att komma hem till våran egna säng och egna rutiner. Tänk att det ska behövas åkas bort för att upptäcka hur bra det är hemma..

Cravings säger ni.. Nej jag måste gör er besvikna, jag har inte haft några direkta såna. Däremot så är citroner MYCKET godare än förut, men jag känner inte det här måste ha begäret.  Jag blev "stor" ganska sent och har därför inte alltid varit påmind om att jag är gravid. Det är inte försen nu som det kommer bebistankar upp i huvudet hela tiden, vilket också är lite jobbigt. Varje gång jag reser mig upp ur soffan, varje gång den lilla sparkar, varje gång jag ser mig i spegeln, varje gång jag sitter i soffan. I princip hela tiden med andra ord.
Jag har också mått så otroligt bra, många gånger har jag tänkt "är det så här att vara gravid så kan jag vara det jämt"

Tänker jag tillbaka på i början så ser jag ändå en viss skillnad och att allt inte var helt på topp dygnet runt. Humöret var nog lite värre, men inte så där djävulskt som jag ofta hört att det ska bli. Sen var inte heller maten det bästa på dagen, kött var verkligen ingen hitt. Pinade i mig maten, sakta men säkert. Även väldigt mycket oro, det är inget i magen, det är påhitt, jag har blivit knäpp. Varför kräks jag inte? Varför känner jag inget? V. 16 fick jag komma in och lyssna. Och visst var det ett hjärtljud vi hörde, otroligt snabbt ljud. Men så mäktigt. Då var tårarna inte långt bort kan jag säga. Ultraljudet var också en upplevelse, men jag måste nog påstå att hjärtljudet var snäppet mer känslosamt.

Nu har 70% av graviditeten gått och jag måste få berömma mig själv. Jag är faktiskt stolt. Senast igår var jag och Johan och spelade basket. Jag gnäller inte ofta, kanske borde jag lugna ner mig en smula, men samtidigt så vill jag inte, jag mår bra och jag kan! Visst pratar jag en hel del om det, men mest med Johan. Vet själv att det inte är allt för intressant för andra att lyssna på, men jag måste ju få det ur mig. Måste få berätta att det är lite jobbigt att bli "tjock" att se brösten förstöras för all framtid, att bli finnig inte är jätte kul, att höfterna blir bredare, att inte få känna sig attraktiv är riktigt jobbigt, att se att folk ser på mig med helt andra ögon. Jag är inte jag längre. Och att hinna anpassa psyket lika fort som kroppen gör det är inte allt för enkelt.

Men framför allt det där så skiner jag, jag känner det, jag är lycklig!
För allt det som känns jobbigt är för det mesta psyket och det har jag fått/får mycket hjälp, all hjälp från den person som inte bara är min sambo utan min bästa vän. Även när jag som minst visar att jag faktiskt mer än allt behöver en kram och bara få höra de där underbara orden så lyckas han då alltid trycka på rätt knappar.

Erikslund

Så idag var johan också ledig vilket gör allting 100 gånger roligare! Mysfrukost, sorterat babykläder och även märkt det som bara är lånat. Shoppat kläder till mig och till johan. Och det sista vi gjorde innan hemfärd var att köpa en bilstol.

Nu har vi nog allt för den lille, bara att pluppa ut nu kan jag tycka. Större är jag inte sugen på att bli!


"Det är svårt att lära en gammal hund att låta bli att sitta."

Så efter en jobb helg är jag åter tillbaka till min vardagliga "rutiner" (som om att jag hade några..)
Jodå minst en timmes utevistelse på ett eller annat sätt, tror jag ska ut till brukshundsklubben och hoppa några hinder med min extremt euntiastiska hund!
Tokfint väder är det i alla fall.

Tänk om jag hade en hobby, vad skulle det vara? Top modell var iaf inte min grej kan jag säga..

En bild på magen ska jag absolut fixa, har ingen framme just nu, men under dagen kan jag nog ta en.

"Arbete skämmer ingen, men att inte arbeta är skamligt."

Jag verkligen avskyr att inte jobba, det tär på mig. Har aldrig någonsin sedan 3års ålder varit så här mycket ledig. Känner mig fruktansvärt menings- och värdelös. Fixar och donar hemma, inte extremt men så att det håller sig fräscht vilket också växer till en irritation att jag gör allting själv hemma. Men det tycker jag väl ändå hör till, den som är hemma kan väl åtminstonde ta ansvar för tvätt och dammsugning?
Jobbar endast helger, det får mig bara att må dåligt. Kan aldrig någonsin tänka mig att bli hemma fru! Men det blir väl annat den dagen bebis väljer att titta ut, då får jag tillbaka heltidsjobbet men med brutalt mycket mindre lön.

Vem vill anställa mig? Det är klart att ingen vill. "Hej! Jag kan jobba i en och en halv månad sen ska jag gå hem och vänta på att kläcka ut ett barn."


"Arbeta och du blir stark; sitt stilla och du kommer att lukta illa."

Nu mitt i allt så har det dragits ner på timmar på jobbet, så helt plötsligt blev jag någon typ av helg/extra personal. Det var det sämsta som kunde hända, då jag tycker om att jobba och klarar av det utan problem än så länge. Jag blir rastlös och tappar ork och intresse för saker.
Men det är bara att bita ihop och se till att härda ut de sista två månaderna.. Det värsta är väl att det drar ner min framtida mammapeng.. Men som alltid så löser sig väl det mesta. Men så typiskt!

I helgen överraskade Johan mig med hotell och spa i sthlm. Helt underbart och jag känner än en gång hur lyckligt lottad jag är!

Igår åkte vi till mina kusiner och åt påskmiddag. Jätte kul med mycket prat och en hel drös tvspel.

Det är bra tur att jag har Pia så at jag tar mig ut på promenader åtminstonde. Var och kikade på en hundras förra veckan. Shar pei. Helt lagom storlek, helt lagom temperament med "lite mer hund". Valpar är inte födda än, vilket är perfekt då hinner vi komma till ro med barn och familj för att se att allt går enligt planerna (vilket det antagligen inte kommer at göra) Inget blir väl som man tänkt sig. Men ett eget intresse och en egen tid ska jag väl iaf kunna unna mig?

Tjopp..

"sol i sinne, brun inne"

Eftersom att jag har fått små torra fläckar på vissa ställen på magen och en del snygga finnar också så vågar jag inte sola solarium. Jag känner mig just nu fet, finnig, blek med x antal torra fläckar på magen. Jag är ett kap! Men i och med fläckarna som i sin tur kan ge pigmentfläckar så hoppar vi solariumet och provar brun utan sol i sprayform. Resultat: jag har legat i solen med handduk över hela kroppen förutom vänster hand, för den är brun!!


"En gentleman är en som bara rör vid en kvinna där hon inte är bränd av solen."

Ibland blir jag bara så inspirerad av att läsa andras bloggar, vissa kan verkligen det här med att skriva, få folk att fastna i läsandet och tycka att saker är så intressant fast det kanske egentligen inte alls är det. Jag kan själv titta tillbaka på mina gamla inlägg och konstatera att det stämmer inte alls med min blogg, det är ju verkligen bara mitt liv och intressant för de som känner mig. Men å andra sidan så hade jag väl inte tänkt att den ska vara med på Klicks förstasida.

Idag är en sån här tråkig dag, jag har bara varit ute med Pia en gång för att resten av dagen degat framför datorn med Big Brother och en skål popcorn. Sen protesterade magen i form av magknip och jag fick laga till något mer ordentligt, så som varma mackor med rödlök,fetaost, vanlig ost och oliver. För det var ju ett mycket bättre alternativ?

Mitt i min "stora" lunch matlagning så får mina hjärnceller fnatt så jag grabbar tag i den 175grader varma ugnsformen för att ställa tillbaka den i ugnen med bara handen. Fint. Det brände till rejält kan jag säga och rekomenderar ingen att göra för snabba beslut i köket. Det tog säkert 10 sekunder innan nerverna ropade till min hjärna "Det bränns, släpp formen!" Och visst släppte jag den och snurrade säkert två varv innan jag kom fram till frysen och röck fram några frysta lövbiffar.
Nu svider det som attan och är ömt, men än inga blåsor!


"En blondins hjärnceller kan dö - Ensamma."

Nu är jag äntligen nöjd med frippan. Blond igen och det var länge sedan. Även om jag trivs i mörkt så är det på något vis jag att vara ljus i huvudet. Men vem vet snart kanske det mörknar på igen. (stackars hår)


Nu är det helt öppet och fritt att prata om bebisen, alla som är av intresse vet om lyckan. Nu vill jag helst bara att tiden ska gå så jag kan få känna mig lite gravid på riktigt. Jag är i v.20 altså halvvägs, men magen är fortfarande liten och vet man inte om det så syns det inte. Ganska skönt, men bara det inte bara skuttar till och spräcker hela huden. Fåfäng och lite löjlig, men det här är å andra sidan den största förändringen någonsin på väldigt kort tid så det får nog ta sin tid att vänja sig vid saker och ting.
Det är nog mest synd om Johan som får lyssna på mitt prat dagarna in och ut. Hans eget val ;)

Idag ska vi träna och gå på bio!

"En vandring på tusen mil börjar alltid med ETT steg."

Nu har jag bestämt mig, två dagar i veckan ska jag med Johan till gymet (så länge jag inte jobbar 653276 dagar i rad) TVÅ dagar, det är inte mycket. Ett tre månaders kort blir det till att inhandla så fort pengarna har rullat in, då kan jag inte ånga mig, då är det bortkastat.


Nu ska jag snart dit laddar med en Häagen-Dazs Cheesecake glass...........


"En dålig hantverkare skyller på sitt verktyg"

Nu är nog hantverkarna på väg ner genom taket, precis när som helst!
Undrar hur länge de får hålla på såhär..
I Lördags fick vi iaf diskmaskin, torktumlare och tvättmaskin! Förstå vilken lättnad och vilken lycka. Tråkiga pengar att kasta ut med det kommer väl blir mer än välbehövt.
Suttit vid datorn i flera timmar nu och gjort fotoalbum, borde ta tummen ut och gå ut och gå så att jag piggnar till lite. För inne går det ju inte att vara märker jag. Usch och fy.
Helt underbart att få hem Johan igår, kändes som att han hade varit borta en månad, men endast fyra dagar och vi hade jätte mysigt hela kvällen med Pizza och kortspel. och lite glass slank ner också...
Nu ska jag ut och blåsa iväg!!

"En fördel med att vänta barn är attman vet var man har dem"

Och nu är det väl officiellt att en bebis är på ingång och beräknas ankomma 15 Augusti.

Visst är det väl en härlig känsla, en ganska magisk. Men också helt ofattbart, jag ska bli mamma, på riktigt. Vi ska bli en familj!

Vi var på ultraljud i onsdags, förväntade mig tårar och obeskrivlig känsla. Det var jätte häftigt absolut och skönt att se, allt är okej, allt är normalt. Men någon tår kom inte. Varelsen i mig såg mer ut som en krokodil i vissa lägen och ailien i andra.

Jag har mått hur bra som helst hittills, knappt känt av det alls. Därför min tvivlan och funderan, men nu vet vi. Johan har varit världens mest underbara stöd. Det här kan inte bli annat än bra!

Älskar mitt liv!




"Det högsta nöjet i livet är att göra det som folk säger att du inte får"

Idag ska vi förhoppningsvis hälsa på en fralla hane som vi blivit erbjudna. En tigrerad vuxen är allt jag vet. Galet sugen är jag. Men ska se vad det är och hur han är.

Ibland blir jag bara så trött. Vårat liv våra beslut. Tips och råd från andra men besluten är våra.

Storstädning och åka ut till mamma på landet för lite frisk luft.

Fler än jag som uppskattar solen :)


Tidigare inlägg
RSS 2.0