gabriellahesselius

När jag kör mitt i sthlm så blir jag både arg och imponerad på hur folk kör. Arg för att de kastar sig in och ut, mellan över och under andra bilar, heldragna linjer, enkelriktat, ja allt sånt där. Det blir som att man gör lite som man vill när det passar, ett kaos helt enkelt. Men jag har lärt mig att tänker man bara på sig själv och tar det lugnt så går det faktiskt jäkligt bra. Jag blir imponerad av att de faktiskt kan kasta sig framför bilar och snyggt svänga in på filen med en knapp centimeter från den bilen som kommer bakom, något som jag själv aldrig skulle våga eller ens vilja.  Men måste man så måsten man.

Annat är det i sala, här kan man nästan blunda och köra vägarna ändå.

Undrar vad jag ska bli när jag bli stor? Lugn? trygg? Rik? Sambo? Korvförsäljare? Snäll?

Jag tror iof aldrig att jag kommer känna mig vuxen. Ung i sinnet!

Den som lever får se.




Martiiiina nu blir det snart Västerås. Min älskade vän! Tänk att jag hade en sån tur och träffade dig. Ni kommer aldrig förstå hur glad jag är för det.