"Ju mer sand som har runnit genom livets timglas, desto klarare ser vi genom det."

Helt galet vad tiden går. Agnes är tydligen så stor nu så att hon är ett barn, kan man säga så? Hon har ju alltid varit ett barn, men nu inget spädbarn, knappt bebis.. Jag måste se, jag måste krama! Vincet och Teodor lär ju vara vuxna innan jag få hålla i dom och då inte mer än en klapp på axeln.


16 Dagars jobb är jag mitt upp i. Det är inte det att jag inte vill jobba, för det vill jag, men frågan är hur pigg och uppmärksam jag är de sista sex dagarna..  Går in på dag sju imorgon, vilket innebär elva dagar kvar till jag får åka till Sala!! Längtar.

Mörk är det ute nu också, jag kan ju inte påstå att klockan är mycket, men himlen säger då det.
Spaninen !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0