" Alla lade sig i vad han gjorde. Han var sängtillverkare."

Hellu spagettiben. Nu börjar det kännas i kroppen efter arbetsdagarna. Undan går det och det är fortfarande kul men trött och vill låsa in mig en stund när jag kommer hem. Ställa sig upp och laga mat i två timmar nu då, färdigt till tio.

Tänk att det finns så ouppfostrade barn att jag bara vill nypa dom i örat och gärna skrika lite i dom också! Idag blev jag lite knäpp av en pojke som skrek och pratade så mycket att han var hes. Rösten gick ständigt och slog och drog i mamma om hon inte lyssnade på en gång, vilket hon nästan hela tiden gjorde.. Jag själv (om det var mitt barn) skulle nog säga åt honom att står inte han still och lyssnar så blir det helt enkelt ingen hamster, sen skulle jag självklart fullfölja det jag har sagt. (Lätt att säga när man själv inte har någon som står och boxar en i magen när man försöker prata)

Sen det här om Oslo, jag kan inte släppa det och inte sluta läsa om det. Hemskt vidrig människa. Skulle vilja läsa hans loggbok och se hela. Hoppas att den kommer ut..

Nu blir det kyckling!!
En slemmigt vacker bild från genomblöta Liseberg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0