"Den utsövde är sällan helt pessimistisk"
Ska passa på att uppdatera nu när jag ändå bara sitter och väntar på att Sixten ska somna så att även jag kan få göra detsamma.
Det här med att vara mamma är verkligen ingen dans på rosor. För det första så känner jag mig då inte som en mamma, jag är ju fortfarande jag som drömmer vidare om en hund till som jag ev kan tävla lite smått med. Sen sova, det är ju bara att glömma, vilket jag visste men så försörjd jag känner mig! Äcklig,risig, blek med taskig hy och frissigt hår..
Amma gör fruktansvärt ont, fortfarande efter två och en halv vecka..
"Ge det tid" "det är mysigt," "det blir bra"
Men är det värt det när jag nästan bara grinar av ren smärta varje gång? Fy..
Sen är vår lilla otroligt fin och även snäll.
Nuu sover han heej!!
Hej:) Vilken söt liten kille ni fått:) Jag ammade i 2 veckor och jag grinade varje gång! Jag tyckte inte det var värt det. Det enda jag tänkte på var när William skulle äta nästa gång. Jag kunde inte slappna av och bara mysa. Så två veckor "försvann" för mig. Det är inget fel med att "ge upp"! Alla tjatade på mig att fortsätta, men med blödande bröstvårtor så fick jag nog!! Lycka till Kram
